Så skapar du en mall för din privatekonomi

Att göra en mall är ett enkelt sätt att få överblick över inkomster, utgifter och sparande. Det som från början kan kännas som en djungel av siffror blir hanterbart när du delar upp ekonomin i tydliga kategorier. Innan du börjar bygga din mall bör du bestämma vilken detaljnivå du vill ha. Vissa vill bara ha en enkel månadssammanställning, andra vill följa allt – från brödinköp till bilservice – och bygga vidare allt eftersom behov uppstår.



Ux Prototipagem Projeto Designer - Foto gratuita no Pixabay

Se din ekonomi som ett spel

Ekonomi kan uppfattas som ett tråkigt måste. Men att ta hand om den vara riktigt kul. Inte minst om du “spelifierar” vissa moment. Att hålla ordning på sin ekonomi handlar i grunden om samma sak som att spela poker online i Sverige med förnuft: du behöver veta vad du har på handen, vad som riskerar att försvinna och vilka möjligheter som finns framåt. Den som spelar utan struktur bränner ofta marker snabbt, och det gäller även i vardagsekonomin. En bra ekonomimall fungerar därför som ditt personliga spelbord – du ser insatserna, du ser vad som är kvar i stacken, och du slipper gissa. Bra pokersidor har sådana funktioner inbyggda men om vill ta ett samlat grepp om din ekonomi behöver du skapa en mall. Här på mallar.biz finns redan många praktiska mallar att utgå från, men ibland behövs en som är helt anpassad efter dina behov.

Identifiera dina behov

Första steget är att välja vilken malltyp du behöver. En budgetmall är den vanligaste och passar för de flesta. En utgiftsmall ger mer detaljer om vart pengarna tar vägen, medan en sparmålsmall hjälper dig att visualisera hur långt du kommit på vägen mot nya mål, som en buffert eller renovering. Har du fler återkommande kostnader som försäkringar eller abonnemang kan det vara klokt att ha en separat mall för just dessa, så att du enkelt ser vad som kan omförhandlas eller sägas upp.

När du bestämt vilken mall du vill skapa är det dags att bygga grunden. Börja med att göra en tabell i Excel, Google Sheets eller det program du föredrar. Dela upp ekonomi­delarna i kategorier som bostad, mat, transport, nöjen, abonnemang och sparande. Skriv in vad du tror att varje kategori kommer att kosta under månaden – det här blir din budget. Lägg sedan till en kolumn för utfall, alltså vad det faktiskt blev, samt en kolumn för differens. Differensen visar om du ligger över eller under budget och är en av de stora fördelarna med att jobba med en mall.

Så här kan en enkel tabell se ut

Fyll i med dina egna siffror.

Kategori	Budget (kr/mån)	Utfall (kr/mån)	Differens
Bostad
Mat
Transporter
Abonnemang
Sparande

Den här strukturen räcker långt för de flesta, men du kan även göra mallen mer avancerad om du vill. Till exempel kan du lägga in färgmarkeringar så att fält som går över budget blir röda och de som ligger under blir gröna. Du kan även skapa rullistor, lägga till procentberäkningar eller koppla ihop flera mallar. En del väljer att skapa en årlig sammanställning där varje månad ligger på en egen flik. Andra lägger in grafer för att få en visuell överblick över hur utgifter och sparande förändras.

Flera sammanlänkade mallar

För den som vill gå ett steg längre går det att kombinera mallar. Exempelvis kan du ha en separat mall för sparmål som är länkad till din huvudbudget, så att sparandet räknas av automatiskt. Ett annat upplägg är att göra en "ekonomimapp" där olika mallar – budget, prenumerationer, lån, sparande och kvittoöversikt – ligger samlade, så att du har allt på samma plats. Det brukar göra det betydligt lättare att förstå helheten.

Enkelt och användarvänligt

Oavsett hur du bygger din mall är det viktigaste att den är enkel att uppdatera. En mall som är krånglig kommer inte bli använd. Försök därför att hitta en struktur som känns naturlig. De flesta upplever att en veckovis uppdatering fungerar bäst. Då hinner inga siffror bli för gamla och du får en löpande känsla för hur pengarna rör sig. En gång per kvartal kan du också gå igenom större poster som försäkringar, mobilabonnemang, elavtal och streamingtjänster för att se om något bör ändras.

Uppdaterad: 2025-11-28 | 64 sidvisningar